Sarah Nikkanen
Varje dag tar du del av medier som ska rapportera nyheter och information. Tyvärr får du inte reda på allt som händer eftersom vissa saker som är känsliga för mäktiga grupper i samhället filtreras bort, i alla fall om det går till som Edward S. Herman och Noam Chomsky förklarar med teorin de valt att kalla Propagandamodellen. Propaganda: Intensiv påverkan (speciellt genom massmedia) för att vinna anhängare till en viss (politisk) riktning Så förklarar min ordbok vad propaganda är för något. En annan bok, Manufacturing Consent, har en lite längre förklaring för hur propaganda verkar. Författarna till boken, Edward S. Herman och Noam Chomsky, menar att propaganda är något som möter oss alla varje dag genom massmedierna. Den vanliga uppfattningen om att propaganda skulle vara något som används i diktaturer för att hålla folket i ordning stämmer inte enligt dem. I en diktatur använder sig makthavarna av hot och våld för att få sin vilja igenom och eventuell propaganda spelar en roll. Det skulle istället vara i demokratier propagandan fungerar som ett väldigt viktig verktyg för dem som har makten. I teorin kan majoriteten i en demokrati, med sin rätt att rösta, vända sig mot ledarna och rösta fram förändringar som inte gynnar eliten. För att detta inte ska ske matas vi genom medierna varje dag med propaganda istället för objektiv nyhetsrapportering. I en sann demokrati ska medierna vara fristående från såväl ekonomiska som politiska intressen och vara förpliktigade att avslöja och rapportera sanningen. Medierna ska alltså inte bara reflektera världen så som mäktiga grupper önskar. Ledare inom medierna påstår att deras nyhetsval vilar på opartiska, professionella och objektiva grunder. Enligt Herman och Chomsky går det inte till så i verkligheten. Istället har de skisserat upp en propagandamodell som visar på 5 filter som verkar vid val av nyheter som bara släpper igenom en viss typ av nyheter. Det som publiceras efter att ha genomgått filtreringen är sådant som inte stöter sig med elitens intressen. Vår bild av omvärlden som skapas genom de medier vi tar del av varje dag grundar sig alltså inte på en objektiv nyhetsrapportering. Det som sprids till oss genom medierna är inte hela sanningen utan istället propaganda i den mening som Herman och Chomsky menar. Du har säkert vid flera tillfällen blivit upprörd av något du läst i tidningen, men tänk då på allt du inte får läsa där. I Manufacturing Consent hittar du förklaringen till varför du undanhålls viss information och hur det går till när du blir propagandiserad; propagandamodellen. Herman och Chomskys propagandamodell har av många uppfattats som ytterligare en konspirationsteori, men detta har av författarna dementerats. Herman och Chomsky ska ha sagt att det inte krävs mäktiga män som i hemliga rum bestämmer vad journalisterna får eller inte får rapportera om. De menar att propagandamodellen fungerar automatiskt, på ett informellt vis, och att filtreringen sker ändå. Boken är skriven 1988 och innehåller bara exempel på hur modellen fungerar i U.S.A. Hur ser det ut i Sverige? PropagandamodellenFilter nr 1. Massmediernas storlek, ägande och vinstintresse.Mediebolagen har utvecklats till stora företag som ägs och kontrolleras av väldigt förmögna människor. Medierna har tappat sitt syfte och drivs istället för att skapa vinst åt sina ägare. Detta är det första filtret som gör att medierna inte kan kritisera vad som helst utan att det ger dem konsekvenser. Det finns väldigt många olika TV-kanaler, radiostationer, bokförlag, tidningar mm, men inte lika många ägare. Det står ofta en och samma ägare bakom flera av dessa bolag, även inom olika områden och tittar man noga så finns faktiskt bara ett fåtal företag som äger det mesta av utbudet. Företagen är stora, profitsökande bolag som kontrolleras och ägs av förmögna personer. Dessa ägare kan ganska enkelt sätta en agenda för massmedierna. Faktum är att allt eftersom bolagen börsnoteras så har mycket av ägandet fallit från de ursprungliga ägarfamiljerna till andra intressen. Dessa stora investerare har ingen direkt kontroll över medierna, men deras agerande kan påverka företagen. Om inte företagen gör aktieägarna nöjda kan de komma att märka av det ekonomiskt. Bland annat fungerar dessa investerare som en kraft som hjälper mediebolagen att hålla en viss syn på marknadsekonomi och på de alternativ som finns.Filter nr 2. Annonsberoende. Genom att finansiera mediernas produktionskostnader med annonser så sänker man konsumentens pris. Därför blir medierna annonsberoende. Tack vare den fria konkurrensen som är rådande så kan medierna inte överleva utan intäkter från annonser. Eftersom medierna behöver sina annonsörer för att kunna fortsätta undviker de att stöta sig med dem. Medierna tillåts på så sätt aldrig att t.ex. sprida idéer som på allvar hotar konsumtionssamhällets ideal. Filter nr 3. Behovet av och tilliten till källor. Medierna behöver råmaterial till sina nyheter och de har inte råd att tillfredställa detta behov genom att ha egna reportrar utspridda över hela världen. De får istället ta till sig den information som lämnas till dem och delta på presskonferenser. När den informationen kommer från byråkratier som har avdelningar som arbetar med att förse medierna med rätt information kan man lätt förstå att de har ett eget intresse av att se just deras utsagor spridas till allmänheten. Medierna litar gärna på dessa källor utan större ifrågasättning. Informationen de får kommer från personer som har stor trovärdighet tack vare sin status och prestige. Får medierna information från annat håll, från någon som saknar den här höga statusen, så tvivlar de på sanningshalten och väljer bort att publicera den nyheten. Att publicera kritik mot eliten kräver mer efterforskning. Om medierna publicerar sådant som inte gynnar eliten kan de komma att krävas på en mängd fakta och bevis som de med stor sannolikhet inte behöver redovisa om de håller sig till sådant som inte stöter sig med elitens intressen. Medierna sparar tid och pengar genom att lita på sina högt uppsatta källor och ignorera den information som de skulle behöva granska närmare för att publicera. Medierna har ofta ett nära samarbete med sina källor och kan känna sig förpliktigade att föra fram deras viljor medan de väljer bort att kritisera dem för att inte stöta sig med dem och riskera samarbetet. De här källorna som är så viktiga för medierna kan enkelt sätta agenda för vad som ska behandlas i medierna. Det är de som väljer vad som ska finnas med på nyhetssidorna just nu och det gynnar deras verksamhet att ha makten att bestämma vad allmänheten ska få i deras dagliga dos av nyheter.Filter nr 4. Flak. Ordet flak kommer från den oriktade spärreld som ett luftvärn ger ifrån sig för att skrämma bort fientligt flyg från vissa områden. Om något publiceras trots att det inte är populärt bland starka grupper i samhället riktas kritik mot dem som publicerat det. Det kan handla om ett granskande TV-program som gått lite för långt och kommit för nära något de inte skulle röra. Då får TV-kanalen stark kritik och de ber med störst sannolikhet om ursäkt. De som har gjort programmet står nog ut med kritiken, men TV-bolaget är fegare. Det kan vara kostsamt och obekvämt för ett mediebolag att utsättas för flak. Förmågan att producera flak är relaterat till makt. Flak kan komma i form av brev och telefonsamtal från individer, men det kan också hända att aktieägare säljer sina andelar i företaget om de inte gillar vad som publiceras. Vidare kan annonsörer säga sitt i frågan genom att organisera en bojkott av företaget. Medierna kan också ställas inför rätta. Inget av detta vill några medier riskera. Filter nr 5. Antikommunism. I boken beskriver Herman och Chomsky det sista filtret som en antikommunism som genomsyrar medierna. Idag tror jag att de även hade lagt till antiterrorism. De talar om hur det inte ens räcker med att inte vara kommunist, utan man måste visa sig vara tillräckligt mycket mot kommunismen också. I samma linje som de övriga filtren håller antikommunismen faror för elitens intressen borta och fungerar i vissa fall dessutom som ursäkt eller orsak till deras agerande. Hela tiden finns det i medierna en differentiering mellan ”oss” och ”dem” som försöker hålla oss på rätt sida, på den goda elitens sida. Vill du läsa mer om propagandamodellen och vad Herman och Chomsky har att säga kan du leta upp Manufacturing Consent som är författad av de två herrarna. |
|
